Personligen har jag sprungit hela min uppväxt, vilket i många fall lett till för hårt pressande och för lite vila och återhämtning. Svårt när man känner så mycket för det man gör, en stark passion och motivation. Läste en så klok frågeställning en gång som fastnade.
Hur kan jag vara den entusiastiska människa jag är, utan att utmattas?
Idag avslutade jag en två dagars kurs: lugn av naturen, och jag fascineras varje gång över vilken påverkan enkelheten i naturen har när vi använder den på rätt sätt.
Fylld med idéer inför kommande boosterdagar och kurser och en återhämtad hjärna gör jag nu kväll ?
/Malin
