Den där osäkerheten

I sommar hade jag rätt länge is i magen gällande foder, jag trodde att det nog ändå skulle gå rätt bra. Vi har köpt hö från vår granne som slår till deras hästar, och de har nog nästan varje år klarat sig, men när de då meddelade att de inte skulle våga sälja något i sommar, så stod jag lite utan plan B. I panik ringde jag till dem jag brukar köpa torrhö från, och vilken lycka när han skulle ställa undan till mig!

Dessutom visste vi ju inte om vi skulle lyckas få halm till vindskydden i vinter eftersom det kanske skulle gå åt som grovfoder. Men lyckan kom igår!!

Leveransen av hö gjordes så vi fick lasta av det, nu står det redo för intern på gården, och under eftermiddagen ringer vår granne som är mjölkbonde och meddelar att NU ska vi bala halm, så vi får torr och fin halm till vintern.
Det var bara att rycka ut och Robin, som egentligen skulle till jobbet fick istället sätta sig bakom ratten och hjälpa till att bala halm.

En sak är säker vad gäller småbrukande, det går inte alltid ihop med industriella tron på arbete.
Här pratar vi om att följa årstiderna och vädret minst sagt, (och vet ni vilken härlig känsla det ger)

Nu är vi redo för en vinter till! Dessutom väntar vi på kultingar igen när som helst, idag eller imorgon tror jag, och de känns minst sagt spännande då denna gylta inte fått tidigare.

En skön höstdag önskar jag er /Malin